hadapa

Det har kommer bli svart, har hant en heeeel del sen jag lamnade Melbourne (forsta gangen) onsdagen forra veckan. Har fatt lana en jobbarkompis dator for ett dygn sa jag kan styra upp lite grejor, historien bakom kommer har!

Onsdagen 23/3, dagen efter min fodelsedag som var helt fantastisk, klev jag upp tidigt tidigt for att ga till Celines hostel, packa in mina vaskor i hennes van och sen paborja roadtripen mot Adelaide genom Great ocean road! Solen sken och faglarna kvittrade typ, en underbar start pa dagen. Eftersom Celine fortsatter med sin van till vastkusten och sedan runt hela landet, ville hon ha lite sallskap och hittade tva killar fran tyskland som var villiga att dela bensinpengar, Max och Pascal. Forsta stoppet pa roadtrippen var nationalparken Mornington Peninsula, efter tva manader i kalla Melbourne med en skitstrand var det saaa himla gott att komma till en paradisstrand igen, detta efter en timmes promenad pa en skogsled med helt otrolig utsikt over kullar och vad vi nu kallar det pa svenska. Vi tog lite bilder och fortsatte sedan upp mot fyren som lag ett par timmar bort. Vi hade fint vader hela tiden och jag var ratt nojd med att fa vara lite ledig samt spendera massa extra tid med Celine.

Trots att vi tog samma vag tillbaka, var det en liten skillnad. Vi var de sista tillbaka pa vandringsleden(om man kallar det sa?), sa vi fick se tva ormar, en som var helt mental sa det tog ett tag att komma forbi haha. Pa vagen till stranden, med den sjuka utsikten, sag vi en kanguru en kilometer bort med tre ungar. Nar nagot nu hoppade till 15 meter ifran oss var det ratt enkelt att klura ut vad det kunde vara for nagot spannande. Vi tog fram kamerorna fortast mojligt, men den var snabbare an oss. San sjuk kansla att ga pa samma stig som en kanguru!!!

Iallafall, vi var helt mallosa efter kanguru handelsen och med kamerorna i hogsta hugg gick vi ikapp en ekidna.

Vi kom runt ett kurva och dar star en kangurumamma med en unge 5 meter framfor oss, sen sag vi 3 till lite senare, de var max 3-4 meter framfor oss och sedan lite langre bort 20-25 vilda kangurus som kakade middag precis innan solen gick ner! SA HIMLA HAFTIGT!!!!!!!!!!!! Jag och Celine gick pa moln resten av vagen tillbaka till bilen.

Nar vi kom tillbaka till hennes Ww-van var ena dorren upplast, vilket var ratt konstigt da Celine visade vara nya tyska vanner hur man laser dorren innan vi paborjade promenaden. Pa parkeringen lag krossat glas ett par meter bort sa vi oppnade vanen med forhoppningen om att vara grejer var kvar. De var det, mestadels, forutom att de lyckades ta ALLA mina grejer (och en liten ryggsack med alla celines papper om forsakringar pa vanen, kameran etc.). Det sjuka var att jag hade det pa kann hela dagen att det inte kandes speciellt hundra att lamna vaskorna, trots att vi visste att vanen var låst. (Jag insåg precis att det finns å,ä,ö pa Josefines data, hahahhaha)

Tog ut min lilla plastficka fran min handvaska med pass, forsakringspapper, mitt extra svenska visa bankkort(som jag inte ens kan den jaaavla koden till) och mitt USBminne med alla bilder fran min resa och placerade den under forarstolen. Varfor jag gjorde detta, vilket jag inte alls brukar gora, var for att jag hade en dalig magkansla redan pa morgonen - och tacka fan for det! Vi var saklart tvungen att avbryta varan roadtrip och aka hela vagen tillbaka till Melbourne for att anmala till polisen vad som hant. For tva ar sen hade jag brytit ihop och haft panik over vad som komma skall med allt vad som har med att kopa allt nytt, for pengar som ar inlasta pa bankkonton som jag inte langre kommer at for allt ar stulet, ringa forsakringsbolag etc, etc. Men det kanns inte jobbigt alls, det ar sa sjukt. Installningen ar mest, jahapp (FITTHUVUDEN SOM TOG KJOLEN SOM JAG FICK AV MORMOR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!), men det jag agde var mest bara skit och det ar ersattningsbart.

Kom tillbaka till Base(hostlet jag bor och jobbar pa) och alla undrade saklart vad fan jag var tillbaka for, snodde at mig en sang och vaknade istallet upp dagen efter med forvantningarna pa en fantastisk roadtrip, nu hade jag ju liksom inget mer att forlora, bokstavligen!