hadapa

What's crackin' my niggaz?

Idag var det som sagt dags att utforska Hobart. Hade fortfarande huvudvärk när jag vaknade så jag var en aning seg. Käkade frukost, tog en dusch och skulle prata med Hanna-Sofia på Skype men det var nåt knas med hennes uppkoppling så de funkade inte. Jag begav mig ut på stan istället.
Det var som förutspått, lite sämre väder idag. Inget regn men det var ganska mulet och mycket kallare än igår så det fick bli jeans för första gången på jag vet inte hur länge.

Jag började med att kolla in hamnen, har läst i en liten guidebok jag har (Jajamen det är gamle Safari Pete, Hanna-Sofia) att det ska va jäkligt fint där nere.
Så himla jättefint kan jag inte påstå att det var men det var ganska mysigt. Hela stan är egentligen väldigt mysig, det vore lögn att säga något annat. Pittoreskt är väl snarare ordet. Det är däremot inte en stad i min smak.

Hobart är Australiens näst äldsta stad och det märks verkligen på hela omgivningen. Alla hus är ser väldigt gamla ut och det är verkligen skillnad mot hur städerna på fastlandet ser ut. Stan känns lite brittiskt på något vis.

Efter att ha kollat in hamnen drog jag mig mot den Botaniska trädgården som även den ska vare sevärd. Det var en ganska bra bit att gå upp dit och huvudet hade börjat dunka ännu värre nu så jag vände tillbaka efter ett tag och sket helt enkelt i trädgår'n. Drog istället tillbaka till hostelet och vilade lite och när skallen kändes någorlunda okej gick jag ut en sväng igen men den här gången orkade jag inte lägga iväg någon längre sträcka, utan strosade istället runt lite i innerstan.  
Stan är faktiskt större än vad jag trodde att den skulle vara och det finns en del sjyssta butiker här med. Jag tog lite bilder innan jag traskade tillbaka till hostelet igen.
Blev risotto till middag och nu ska jag snart packa ihop mina grejer inför turen imorgon. Blir upphämtad vid 07.30 så det blir relativt tidig uppstigning. Vet inte hur bra tillgång jag kommer att ha till internet de kommande dagarna så jag antar att det kommer att vara ganska tyst här på bloggen. Tills dess får ni hålla till godo med ett gäng bilder från Hobart. Apropå bilder har jag postat ett album på facebook nu med bilder från vad vi hittils gjort under vår resa.

Idag är det exakt en vecka kvar till julafton, det är sjukt vad fort tiden går!


Franklin Wharf, hamnen i Hobart


Från Franklin Wharf. Mt. Wellington i bakgrunden


Hus


Slingriga vägar och branta backar omger staden


Utsikt




Stad


Stad + folk


Skön installation. Stickningar runt cykelställen.


Franklin Wharf


Salamanca Place


Salamanca Square


En skön regplåt. Hoppas på att få se några "Tassie Devils" på turen jag drar iväg på imorn!


En skön pub


Barn sjunger julsånger på Elizabeth Street Mall

Jag snackade lite med en tysk igår som bor i mitt rum. Han har vart här på Tasmanien i snart en månad så jag frågade om han visste om något som var värt att göra här i Hobart. Han tipsade mig då om Mount Wellington, ett berg som ligger en bit utanför stan. Det skulle tydligen vara ganska nice utsikt över Hobart därifrån sa han. Även Pelle sa att Mount Wellington är ganska coolt (Det visade sig att jag visst känner någon som har vart här förut) så jag bestämde mig imorse för att åka dit. Efter att ha kollat vädret ser det ut som att det ska bli något sämre de kommande dagarna så det passade perfekt att ta det idag eftersom det var fint väder.
Efter frukosten tog jag lite snabbt reda på vart bussen gick ifrån och begav mig sedan dit.

Bussresan tog ungefär en halvtimme och väl framme vid Fern Tree, som ligger vid foten av berget, gick jag in i kiosken som finns där för att höra hur jag skulle gå för att ta mig upp till toppen. Det skulle visa sig ta mycket längre tid än jag trodde.
Det finns en hel del vandringsleder att välja mellan, varav den kortaste skulle ta 4,5h att gå fram och tillbaka, vi snackar alltså en stigning på 10km.
Jag var varken klädd för en sådan tur, inte heller hade jag någon mat med mig så jag fick helt enkelt göra en chansning. Jag började gå bilvägen upp istället och hoppades på att någon kunde tänka sig att  plocka upp mig.
Det kom däremot inga bilar. De få bilar som kom var påväg ner men efter ungefär en kvart fick jag syn på en husbil som var påväg upp på berget. Jag skickade ut tummen och hoppades på det bästa. Jajamen, det funkade!
Fick lift upp till toppen av de två damerna som var från Schweiz. Väl uppe på toppen insåg jag hur jävla lång tid det skulle ha tagit att gå upp och jag tackade så hemskt mycket för skjutsen.

Utsikten gick inte att ta miste på. Det var jäkligt maffigt! Mount Wellington ligger på 1270 möh och berget är på vintrarna tydligen också snötäckt. Naturen runt omkring var också riktigt ball, det går inte riktigt att likna den vid något annat jag sett. Jag njöt av utsikten ett tag och tog lite bilder innan jag bestämde mig för att börja traska neråt. Jag tog beslutet att ta en av vandringslederna ner. Utsikten från den smala stigen var stundtals ännu häftigare än på toppen, det är synd att bilderna inte riktigt visar hur mäktiga vissa saker är!
När jag gått i ungefär en timme hamnade jag på bilvägen igen. Jag kunde välja att fortsätta på en annan stig men det började bil ganska tråkigt att gå och det var heller ingenting särskilt att se så jag fortsatte ner på bilvägen istället. Jag märkte ganska snart att det var säkert halva vägen kvar ner till Fern Tree så jag körde samma taktik som på vägen upp. Problemet nu var att ingen ville plocka upp mig. Efter ett tag fick jag däremot se en ganska välbekant husbil. Det var Schweizarna igen och de plockade självklart upp mig, riktigt hyggligt!

Väl nere vid Fern Tree tog jag bussen tillbaka till Hobart och när jag låste upp dörren till rummet låg det grejer precis överallt. Mina egna grejer som jag lagt på sängen var borta och istället låg där någon annans grejer. Själv hittade jag mina kläder lite här och där på golvet. Rafsade ihop sakerna och slängde sedan skiten som låg på min säng på golvet istället. När det nyincheckade folket kom tillbaka till rummet förklarade jag att jag lagt mina saker på sängen av en anledning, nämligen att det är min säng. De påstod att de inte hade sett att mina saker låg där, något jag tror så mycket jag vill på. De bad iallafall om ursäkt och bytte sedan säng. De "nyinflyttade" skulle senare visa sig vara riktigt dryga jävlar, något som förvånar mig då de är australiensare. Det luktar dessutom Hitlers hantlangare i rummet nu eftersom de har kommit tillbaka efter en åtta dagars vandring och har placerat ut skor, strumpor och ja, det mesta i klädväg lite överallt i rummet.  Som tur är stannar de bara en natt och jag som vanligtvis snarkar  ska försöka snarka extra högt inatt bara för att jävlas, haha!

Jag fick ju inte se så mycket av själva Hobart idag (även fast jag såg hela jäkla stan från toppen av Mount Wellington) då min utflykt tog mer eller mindre hela dagen. Det får istället bli morgondagens projekt.
Nu ska jag försöka kurera min huvudvärk!

P.s
Tidsskillnaden här är +10h. Detta blir även sista gången jag byter tidzon på ett tag så nu vet i det.



Uppe på 1270 möh.


Utsikt


Hobart


Hobart


Påväg ner...


Buskar och snårrrrrr


Obeskrivlig utsikt!

Då mina vänner, befinner jag mig på Tasmanien och närmare bestämt i Hobart, huvudstaden på ön/staten. Lämnade Adelaide i förmiddags och mellanlandade i Melbourne efter en flight på 45 minuter.
Jag hade tre timmar att döda i Melbourne så jag tog det lugnt, käkade lunch och tog en latte som jag kryddade med kanel och vanilj. Jag tänkte att den skulle få en lite "juligare" smak då, nu när det bara är lite drygt en vecka kvar till julafton. Den blev alldeles för söt.

Hittade ett gratis trådlöst nätverk och de tre timmarna innan nästa flight gick faktiskt ganska fort.
Vi blev en halvtimme försenade från Melbourne pga. kö men även denna flight var kort, bara 50 minuter. När vi gick ner för landning fick jag dock uppleva den värsta turbulensen jag någonsin varit med om, det var faktiskt lite halvsketchy! Jag är glad att inte Patrik var med alltså. Han hade nog helt seriöst fått en hjärtinfarkt.

Runt halv sex landade jag på flygplatsen i Hobart, och efter att ha hämtat min rygga och insett att min aftersun läkt ut i ett av facken, tog jag en shuttlebuss till mitt hostel, Brunswick Hotel. Har svårt att säga vad jag tycker om hostelet än så länge, det är både sjysst och risigt på samma gång och det är jäkligt svårt att bilda sig en uppfattning. Något som är sjukt bra är att det är gratis wifi här, och det funkar riktigt bra också. Tog tillfället i akt och tankade lite ny musik, även fast man inte får göra det, breakin' the law, breakin' the law. Något mer som är sjukt, inte sjukt bra utan enbart SJUKT, är att man får röka i köket här, tro det eller ej. Har aldrig vart med om något liknande.

Även fast jag inte gjort något mer än att dega på hostelet sen jag kom hit känns det faktiskt jävligt ball att vara här. Jag känner ingen som vart på Tasmanien förut och har heller inte så stor koll på vad som finns att göra här. Det ska bli riktigt kul att se vad ön har att erbjuda. Jag börjar imorgon med att utforska Hobart!

Har inga bilder att posta idag men jag bjuder på en bild iallafall. Den här skylten satt på insidan av dörren till herrarnas på flygplatsen i Melbourne. Tyckte att den var så jävla stygg. Har man i någon retarderad form av fonetisk skrift försökt illustrera hur själva larmet låter eller? Sjukt fult, haha!



WA-A-E-EL!! Beep beep? Idioterrrrrrrrrrr!

Sådär ja. Då har jag transporterat mig två och en halv timme framåt i tiden och jag befinner mig just nu i Adelaide, South Australia's huvudstad. Flighten tog bara två och en halv timme men det blev en ganska knäpp tidsomställning då jag lämnade Perth vid 16-tiden och landade in i Adelaide 21.30 lokal tid (Jag är numera 9,5h före er hemma i Sverige)

Hostelet jag bor på stänger sin reception 22.00 och med tanke på vad klockan var när jag landade hade jag ganska bråttom. Jag hade inte riktigt tid att leta rätt på någon buss och det duggregnade dessutom så jag bestämde mig för att ta en taxi. $20 senare (ja det sved lite i reskassan) var jag framme vid Backpack OZ. Killen i receptionen var jättesjysst men sjönk i mina ögon när jag frågade om jag kunde få lägga in min kylbag i kylen i köket, som de precis höll på att stänga för natten. "Normally not, I will do it", med betoning på "I", jävla idiot! Annars är hostelet bra. Fräscht och bra standard.

Eftersom jag fortfarande var inställd på Perth-tid hade jag ingen lust att gå och lägga mig direkt så jag utnyttjade hostelets wifi ett par timmar. Trådlöst internet är gratis här men hastigheten är löjligt seg, det är verkligen ett skämt.

 

Sov ut imorse och gick sedan upp och käkade hostelets gratisfrukost som faktiskt är över förväntan. De serverar dessutom frukost fram till 10.30 så man behöver inte vara uppe med tuppen för att få käka.

Efter frullen begav jag mig ut på stan för att se vad Adelaide har att erbjuda. Eftersom det är Söndag idag var det inte så mycket rörelse i centrum. Många butiker var dessutom stängda men på eftermiddagen brakade det loss. Helt plötsligt var det folk överallt och förmiddags-lugnet var helt som bortblåst. Även förmiddags-vädret blåste bort, det sprack upp och blev riktigt bra väder. Är något kyligare här än i Perth men det är fortfarande behagligt att gå i shorts och t-shirt.

Har traskat runt i stan mest hela dagen och jag hittade faktiskt en hel del sjyssta butiker. Spenderade ganska lång tid i en skivaffär, vilken faktiskt är den bästa skivaffären jag besökt i Australien. De skivaffärer jag har vart inne i hittils har jag faktiskt blivit riktigt besviken på. Köpte även ett linne som var nedsatt med 50% även fast jag har intalat mig själv att försöka hålla lite bättre i pengarna nu, men men.

 

Mitt första spontana intryck av Adelaide är hursomhelst att den påminner väldigt mycket en europeisk stad. Stan är faktiskt ganska mysig och det känns som att här finns något för alla smaker. Fick inte direkt någon wow-känsla men Adelaide är helt klart värt ett besök!

Första dagen på egen hand idag också. Det har varit något tystare än vad det vart de senaste två månaderna måste jag säga men det här ska nog gå bra, är ju trots allt inte så många dagar jag ska vara själv.

 

Adelaide i bilder

 

I väntan på flighten till ADL

 

Jul på flygplatsen i Perth

 

Flight JQ975

 

Spårvagnsjävel

 

Från Adelaide Festival Theatre. Torrens River i bakgrunden

 

 

 

Haha, fett fult!

 

Julkängurur på Rundle Mall

 

Rundle Mall

 

Tjena!

 

Rundle Street Market, en söndagsmarknad.

 

Jajamän!

 

Adelaide

 

Victoria Square

 

Treeed

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var lite sorgligt att ta farväl av Pata och ensam ta bussen in till Perth imorse. Även fast det bara handlar om ett par veckor så känns det ändå jäkligt konstigt att splittras då vi har hållt ihop 24/7 de senaste månaderna. Hursomhelst ska jag om ett par timmar hoppa på Jetstars flight JQ975 som ska ta mig till South Australia och Adelaide. Under tiden fördriver jag lite tid på biblioteket som har gratis wifi, bussen till flygplatsen går 13.00.

Vi var med om en rätt kul grej när vi var påväg ner till bussen i Scarborough imorse. När vi passerar spritbutiken "Thirsty Camel" får vi syn på en tjej som står och spyr som en gris på parkeringsplatsen. Det står en buss några meter bort och i den sitter alla och skrattar, antar att det var hennes ressällskap som fick sig ett gott skratt. Vi fick aldrig veta om hon var sjuk eller om det var bakfylla som var orsaken till kaskaderna av spya. Kul var det iallafall! Nej, nu ska jag gå på Woolworths och handla lite färdkost. Hade inte så mycket att säga idag. Klippet nedan summerar mitt inlägg ganska bra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Våra grannar på Handelsbanken i världens rikaste u-land, i folkmun även känt som Norge, fick härom veckan för sig att skicka mig ett nytt VISA-kort. John och Mårten brukar kolla min post lite då och då och leverera adresserade brev och övrigt till min kära mor. I brevet som följde med mitt kort informerade man om att mitt nuvarande kort kommer att sluta att gälla 31/12/2010. Jag skickade omgående ett mail till min kontaktperson på Handelsbanken i Norge där jag förklarade läget, att jag är på resande fot och inte vet när jag kommer hem, och bad dem att jag ville att mitt nuvarande kort skulle fortsätta gälla. Ni som bott i Norge vet med största sannolikhet att allt, och då menar jag ALLT, tar tid i detta förbannade land. Har fortfarande inte fått något svar på mitt mail men det är tydligen så att det inte går att göra någonting åt situationen. Har de redan skickat ett nytt kort går det inte att "avbryta" detta. Som tur är kunde jag be mamma att skicka kortet till Aidan i Sydney, där vi kommer att bo över nyår. Förhoppningsvis hinner det komma fram tills dess och då är problemet ur världen. Problemet Norge dröjer nog betydligt längre innan vi får ur världen.

 

Idag är det exakt två veckor kvar till jul. Är helt sjukt vad fort tiden går alltså!

Sista dagen i Perth idag. Imorn bär det alltså av mot South Australia och Adelaide för min del. Patrik stannar kvar ett par dagar till i Scarborough innan han drar sig neröver till Margaret River.

 

Hej och hå!

 

 

 

Igår var planen att åka till Cottesloe Beach med några tjejer som bor på vårt hostel. Vi missade dock bussen och bussarna bort till Cottesloe går inte så ofta så vi var tvungna att vänta i ett par timmar tills nästa buss. Vi tog beslutet att strunta i det och gick istället bort till Trigg Beach som ligger ca en kilometer från Scarborough. Vi tog det lugnt och solade, badade och snackade skit hela dagen, är soliga dagar i Perth för tillfället, riktig sommar! Life's good!

 

Även idag har vi chillat på stranden. Det var helt vindstilla imorse och det var riktigt varmt och skönt. Vi slappade i solen hela föriddagen. Patrik gick plötsligt upp till hostelet för att bajsa, haha jag var bara tvungen att skriva det! När han kom tillbaka hade han även vart förbi Coles och köpt med sig lite snask. Han bjöd på Ginger Beer och Sesame-bars, en hyvens grabb den där Pata må jag säga! Efter vårt snack-break började det blåsa upp igen. Det var inte lika behagligt att ligga i solen när man blev piskad av en massa sand så vi gick tillbaka till hostelet istället. Man kan låna bodyboards gratis här vilket vi gjorde. Var faktiskt ganska stora vågor när vi kom ner till stranden igen och det var grymt kul! Vi höll väl på i ungefär en timme men tillslut var det så starka strömmar så vi var tvungna att ge oss. Har aldrig vart med om något liknande förr. Försökte man sig på att simma eller gå emot strömmen tog man sig ingenvart. Försökte man däremot inte med någonting så fick strömmen bestämma vart du hamnade. Förstår lite bättre nu hur viktigt det är att hålla sig relativt nära standkanten när det är så pass strömt, det är inte att leka med alltså.

Apropå ingenting kan jag berätta att det finns sjukt festliga kråkor här i Perth. När de kraxar låter det sjukt skevt, ungefär som att man inte skruvat upp dem tillräckligt. Är lika roligt varje gång, haha!

Vi blev verkligen tagna av solen idag båda två. Käkade nyss middag bestående av soppa och varma mackor. Resten av kvällen kommer att gå i lugnets tecken. Sista dagen i Perth imorn. Väderleksrapporten sägen 30 grader. Jag säger stranden.

 

Adjö mina vännerrrrrr

 

En busskur där man får gratis solkräm.

 

Solnedgång över Scarborough Beach

 

 

Konturerna av Rottnest Island

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hallais!

 

Har inte uppdaterat på ett par dagar nu men det beror till största del på att jag inte har så mycket att berätta, vi har med andra ord inte gjort så mycket. Söndag och Måndag bjöd på mindre bra väder och vi roade oss med att slöa på hostelet samt åka in till Perth och strosa runt i diverse butiker.

Vi åkte även in till Perth idag men vädret var desto bättre, bluebird! Me like!

Vi började dagen med att gå till Tribal Travel, en av de många resebyråer som kan hjälpa en med att boka diverse turer. Som jag skrev i mitt förra inlägg kommer jag den 15e December att åka till Tasmanien, den lilla ön söder om Australiens fastland. Jag hade egentligen inte så stor koll på vad som finns att göra där mer än att det ska vara väldigt olikt övriga Australien. Koll kan jag väl fortfarande inte säga att jag har men nu har jag bokat en fyra dagars tur iallafall så vi får se vad det blir. Jag passade också på att boka en flight från Tasmanien till Melbourne dit jag kommer att flyga den 22a.

Patrik gjorde lite av min dag idag. Ni kanske har märkt att mina rubriker här på bloggen brukar bestå av olika citat? Även fast ni där hemma kanske inte fattar ett jota, eller att citatet i fråga har något som helst att göra med själva inlägget är dessa citat fraser hämtade ur vardagen och mer än en gång har vi nästan skrattat ihjäl oss åt dessa. Patrik är som de flesta vet en mästare på att spotta ur sig roliga saker och idag börjar det med att vi går förbi en gubbe som sitter längs Murray Street Mall och rent ut sagt öser på ett piano.

 

Patrik:

-Den där jäveln kan lira gitarr han!

 

Nästa "quote" gäller också det en gatumusikant. Det sitter en liten japan och spelar japansk fiol på gatan. Patrik stannar till.

-Åh, japansk flöjt!

 

På eftermiddagen gick vi en runda i Kings Park, en botanisk trädgård som ligger i västra Perth. Parken var riktigt nice och man har sinnessjukt bra utsikt över stan. Vi käkade lunch i Kings Park och brände av några bilder innan vi tog bussen tillbaka till Scarborough Beach.

De kommande dagarna ser ut att kunna bli riktigt bra så det blir nog till att ligga på beachen och bättra på brännan skulle jag tro.

 

Me snakkes!

 

Perth

 

Hej hej Kings Park!

 

Kings Park

 

(Apa)trik

 

En paviljong. South Perth i bakgrunden

 

Patrik ser impad av krigsmonumentet

 

Vy över Perth

 

 

Perth

 

Skön kille, skön stad.

 

 

 

 

Igår tog vi oss en tur till Fremantle, en stad/förort till Perth. Vi har under våra dagar här hört att stället skulle vara värt ett besök och det kan jag såhär i efterhand hålla med om. Fremantle är ett väldigt mysigt ställe, det påminner på något konstigt vis om Amsterdam, även fast det inte alls är likt Amsterdam på något vis. Vi tog en kaffe i finvädret och gick sedan och kollade i diverse butiker. Patrik var på jakt efter sockar så vi gick in på "Cotton On", vilket är Australiens motsvarighet till H&M.

 

"-Hej, har ni sockar?

- Ja det har vi. Kolla här, ni får två lin nen för $20. Vart är ni från?

-Sverige, men vi är på jakt efter sockar.

-De här tröjorna är så himla coola.

-Sockar?!

-Hur länge har ni vart här då?"

 

Tillslut ledsnade vi på stolpskottet till butiksbiträde och lämnade butiken. Gick in på Target istället men mitt förslag att Patrik ju kunde köpa två stycken julstrumpor istället blev ganska snabbt nedröstat. Vi gick även därifrån tomhänta.

Efter några timmar i Fremantle, eller Freo som Aussiefolket säger, tog vi tåget in till Perth. Vad gäller tåget kan jag berätta att det var verkligen ett projekt att ta sig ut till Fremantle. Stället ligger 17km från Scarborough och man kan faktiskt se Fremantle härifrån. Men för att ta sig dit måste man först ta buss från Scarborough till Glendalough och därifrån tåg in till centrala Perth. Väl inne i Perth byter man till ett annat tåg och åker till slutstationen på den linjen. Att transportera sig en och en halv mil har aldrig tagit så lång tid.

Vi kikade runt en liten sväng inne i Perth innan vi åkte bussen tillbaka till Scarborough. Vi käkade resterna av risotto från dagen innan (jag testade en ny variant med rödbetor i, blev sjukt gott!) och sen chillade vi på rummet och läste ett tag. Vi avrundade kvällen med att kolla på Idiocracy och käka chips.

 

Måste bara berätta om en kul grej vi var med om häromdagen. Var påväg ner på macken då det drog i sockertarmen på Pata. Det blåste en del och jag hade min hood på mig, jag hade även huvan på. När indiern i kassan får syn på att vi närmar oss skyndar han sig att låsa dörren. Vi står mer eller mindre som frågetecken utanför butiken och fattar ingenting men när han gestikulerar åt mig att jag ska ta av mig huvan förstår vi varför han låst. När jag tagit av mig huvan var vi välkomna in i butiken igen, haha!

 

Nu kan jag också meddela att vi efter vår vistelse här i Perth kommer att splittras igen, fast bara i ett par veckor. Jag kommer den 11e December att flyga till Adelaide och spendera några dagar där innan jag åker vidare till Tasmanien den 15e. Patrik kommer att åka ner till Margaret River och hänga med Dennis och co. så länge då han inte är så peppad på att resa runt något mer. Vi kommer däremot att möta upp i Melbourne vid jul igen, vilken vi även kommer att fira med våra skånska vänner Anna & Johan! Vad Hanna har för planer i jul vet jag faktiskt inte. Vad säger du Hanna? Jul i Melbourne, kan det vara nåt? Ja ni andra som vill får gärna komma ner också!

 

Andra advent idag ja, julstämningen har INTE infunnit sig.

 

Ormvarning!

 

Promenad till stranden

 

Scarborough Beach

 

 

Nöjd kille

 

Patrik är med på "hoppkort" haha!

 

Sanddynor

 

 

Haha!

 

Fremantle

 

Street art

 

Banana-Pat

 

Patrik skulle växla en $50-sedel så han fick lite mynt och kunde betala tågbiljetten. Han fick 25 stycken $2-mynt. Hahaha!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Då befinner vi oss i Scarborough Beach, ca en mil väster om centrala Perth. Landade in här igår mitt på dagen med buss från centrum. Hostelet vi först tänkte bo på hade inga lediga rum igår så vi fick ta in en natt på ett annat hostel i närheten. Vi hamnade på Sunset Coast Backpackers, ett jättemysigt hostel med världens trevligaste ägare. Vanligtvis när man checkar in på ett hostel är det samma historia varje gång. "Vill du betala med kort eller cash?" Utcheckning är den och den tiden osv. Här var det andra bullar. Vi stod och snackade skit i säkert tio minuter innan incheckning ens kom på tal och kvinnan som ägde hostelet visade oss runt överallt och berättade att skulle vi bo på hennes hostel var vi tvungna att kunna chilla, det var liksom mottot på stället. Rummet var också jättemysigt, det kändes mer som att vi bodde hemma hos någon än på ett hostel. Det var ganska mulet igår och efter att ha kollat in Scarborough, som förövrigt är väldigt litet, gick vi tillbaka till hostelet och chillade, allt enligt order från ägaren, haha! Käkade körv med bröd till middag och kollade sedan på "Into The Wild" innan vi somnade tidigt.

 

Imorse käkade vi den godaste frukosten jag ätit sedan vi kom hit. Havregrynsgröt med lingonsylt & knäckebröd med kokt ägg och kaviar, obeskrivligt gott! Vi checkade sedan ut och gick ca en kilometer till vårt nya hostel där vi kommer att bo i en och en halv vecka framöver. Anledningen till att vi valt att bo här är för att det är relativt billigt i förhållande till de flesta andra hostel i Perth. Vi bor några hundra meter från både stranden och Coles så det är all good!

Dagen spenderade vi självklart nere på stranden. Det blåste en hel del idag (tror faktiskt att det gör det mer eller mindre varje dag här) och det var inte så värst bekvämt att ligga på själva stranden men vi hittade en plats på en gräsmatta i närheten där det var lite mer lä. Vattnet är mycket kallare här än på de senaste ställena vi badat men det beror nog mestadels på att vi är längre söderut igen, samt att vi badar i Indiska oceanen nu istället för i Tasmanhavet som vi gjorde på östkusten. Hursomhelst känns det skönt att vi är där vi är nu. Scarborough Beach är verkligen mysigt och riktigt fint. Detta är utan tvekan den finaste stranden vi besökt hittils på fastlandet. Det känns också skönt att vi för en gångs skull kan ta det lugnt utan att behöva tänka på någonting annat så som att boka buss, boka nästa boende osv. Inte för att det varit jobbigt på något sätt innan men nu känns det mer som att vi kan ta dagen som den kommer.

Det kommer kanske inte att bli så mycket uppdateringar under de kommande dagarna men jag bjuder iallafall på lite bilder från vår otroligt lata dag.

 

Ps. Vi var t.o.m så lata så vi orkade inte laga middag utan käkade mackor med jordnötssmör till middag, haha!

 

Frukost!

 

Scarborough Beach

 

 

 

 

Scarborough Beach Amphitheatre

 

 

 

 

 

Vårt hostel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har vi vart i Australien i exakt två månader. Detta firar vi med en låt!

Vi tog färjan ut till South Perth i förmiddags och strosade runt i ett par timmar. Är verkligen mysigt i den här delen av stan och det känns som att man kommer långt ifrån stressen i centrum även fast det bara ligger ett stenkast därifrån, det är väldigt lugnt och stillsamt överallt. Nu tycker jag i och för sig inte att Perth är någon stressig stad direkt, det är faktiskt jäkligt laid back stämning här. Stan är lagom stor och jag trivs sjukt bra redan efter ett par dagar. Det är med andra ord en stad i min smak.

I South Perth ligger också Perth Zoo, vi löste aldrig biljett utan kollade bara in stället utanför. $21 för inträde låter ändå väldigt prisvärt och vi sa att om vi blir uttråkade någon dag så kanske vi åker tillbaka och kollar in vad zoot har att erbjuda.

Efter att  vi kollat in de södra delarna av stan tog vi färjan tillbaka och planen var att kolla in Kings Park, en park som enligt rykten ska vara sevärd. Vi bestämde oss tillslut för att skippa det och efter en liten sväng på stan åkte vi istället gratisbussen tillbaka till hostelet för att boka ytterligare boende. Detta blir vår sista natt på det här hostelet (skööönt!) och imorgon drar vi ut till Scarborough Beach där vi har bokat fem nätter. Scarborough verkar sjukt chill och det ska bli skönt att bo på ett ställe nära stranden. I den här värmen vill man mer än gärna kunna ta sig ett dopp då och då, något vi inte alls har möjlighet att göra inne i stan där vi bor nu. Det får vi däremot möjlighet att göra imorn, 1a December, någon av er där hemma som också tänker bada?

 

Nöjd kille

 

South Perth

 

Vy över Perth

 

Fika

 

Schteker på med Patas 3D glajjer

 

Flådig Ferarri

 

South Perth

 

Färjan tillbaka

 

Perth skyline

 

Folk längs Murray street mall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mitt på dagen igår landade vi på flygplatsen i Perth efter en tre timmars flight från Alice Springs. Flög faktiskt över Uluru som man kunde se från luften, den var något mindre än när man ser den från marken kan jag meddela, haha! Vi tog en shuttlebuss till vårt hostel, "The Old Swan Barracks" som ligger i Northbridge, jäkligt centralt. Är inte speciellt nöjd med boendet. Har självklart vart med om värre men det är inte någon vidare standard här och man får inte riktigt vad man betalar för tycker jag. Men men, skitsamma, bättre lycka nästa gång! Det är sjukt varmt i Perth, vissa stunder är det nästan värre än det var i Alice. Och då är det inte ens högsommar än! Vi gick ändå en sväng på stan men insåg snart att vi var alldeles för trötta för att utforska stället så vi tog en gratisbuss från hamnen tillbaka till hostelet. Vi tog det lugnt och gjorde, efter några telefonsamtal till nära och kära, tidig kväll. Apropå telefonsamtal så är ni jäkligt dåliga på att höra av er där hemma. Och när man försöker ringa er så är det oftast inget svar, även fast man försöker tajma in det med tidzoner osv. +61 401856377 är fortfarande mitt nummer, ett sms är ju alltid kul att få, eller nån fylleringning då och då. För tillfället är vi sju timmar före er hemma i Sverige.

 

Jag vaknade vid fem imorse och kunde inte somna om. Tog istället fram datorn, satte på Madlib på iPoden och gick igenom bilderna jag tagit på den här resan. Har bestämt att det är dags att slänga upp ett album på Facebook snart och jag började därför sortera ut de bästa bilderna. Vid åtta-tiden gick jag ner till vår "jättegenerösa" gratisfrukost i köket bestående av rostbröd och sylt. Jag tvingade i mig ett par sliskiga mackor och  gick upp och väckte Patrik genom att kissa honom i munnen, nääääääärå. Medan Patrik låg och drog sig gick jag iväg till ett bibliotek som ligger alldeles i närheten. De har gratis wifi på biblioteket och jag passade på att kolla lite flygbiljetter runt jul och nyår. Vi har ännu inte bestämt hur länge vi stannar i Perth eller vad vi ska hitta på sen men nu vet jag lite bättre vad vi har för alternativ iallafall. Det lutar åt Melbourne på julafton iallafall.

När Patrik vaknat till liv drog vi ut på stan. Det första vi gjorde var att träffa Dennis Jonsén, Mathilda Heimer och deras polare Simon. För er som inte vet vilka det är så är det Årefolk som bor och jobbar 30 mil söder om Perth. Vi hann inte snacka allt för länge då de hade lite bråttom tillbaka hem men vi snackade om att eventuellt åka ner och hälsa på dem ett par dagar, vi får se. Vi gjorde sedan stan ett tag och efter ett tag började vi bli lite hungriga. Men istället för att köpa mat på Coles eller Woolworths tog vi tunnelbanan ut till Stirling och käkade lunch på, just det, IKEA! Köttbullar, potatis, brunsås, lingonsylt och grönsaker. Lingondricka till maten och daimtårta till efterrätt. Ursäkta ordvalet men det knullade i munnen! Vi åt båda två under tystnad. Patrik käkade däremot sina köttbullar aussiestyle, med pommes till, retard(s)! Mätta och belåtna strosade vi sedan runt i varuhuset och kikade på samma gamla möbler vi har på IKEA hemma. Det låter kanske konstigt men man får verkligen känslan av att man är hemma och jag måste säga att jag kände mig fruktansvärt svensk idag, haha! Vi avrundade vårt besök i The Swedish Food Mart med att handla knäckebröd, kaviar, Ahlgrens bilar och lingonsylt. Det kommer att bli king frukost de kommande dagarna med andra ord! Såhär i juletider (känns konstigt att ens tänka att det faktiskt är juletider med tanke på att det är sommar här) blev vi också bjudna på julmust, glögg & pepparkakor, GÖTT är ordet!

I skrivande stund hänger vi ut på hostelet och det blir nog kvällens planer med, känns skönt att för en gångs skull ta det lite lugnt.

 

Over and out.

 

I väntan på Flight QF1935. Kaffe & facebook.

 

Uluru från luften

 

Vårt hostel "The Old Swan Barracks" Ser rätt coolt ut på utsidan, synd att jag inte kan säga detsamma om insidan.

 

Trasking

 

Perth

 

Hamnen

 

Perthpata

 

Miss Maud. Ett svenskt hotell/restaurang. Dagen börjar svenskt och mer svenskt skulle det bli

 

Detta fanns på menyn. Åre Chicken Salad. Hahahaha!

 

Represent!

 

Julpynt

 

Jag vill snarare klä av än att klä julgranen i denna värme.

 

Det var lite trixigt att ta sig fram, men tillslut hittade vi det...

 

...IKEA!

 

Så jävla gött! Notera att Patrik ser ut som ett busfrö på fem år.

 

Jo nog smakade det allt!

 

Dagens inköp

 

Pata köpte glass. 30 cent styck. King!

 

Hay Doe!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista dagen i Alice Springs. Ska bli jäkligt skönt att lämna det här stället nu då vi spenderat alldeles för många dagar här. Luke lämnade oss för några timmar sen. Han flyger tillbaka till Cairns för att åka till Nya Zeeland om ett par dagar. Riktigt trist att skiljas åt måste jag säga, Luke är verkligen den vi kommit närmast av de vi har träffat hittils. Vi ska försöka styra upp en reunion i Sverige eller Jersey om något år har vi kommit överens om. Igårkväll var det världens storm ute i öknen. På håll kunde man se hur det blixtrade utav bara den och det liknade ingenting jag sett förut. Blixtarna var som en strobe, det tog liksom aldrig slut. I flera minuter pågick det, var riktigt mäktigt att se! Själva klarade vi oss ifrån åskvädret sånär som på en liten regnskur. Idag har vi slappat vid poolen och njutit av finvädret. Vi tog en sväng på stan förut för att inhandla lite middag, blir en backpackervariant med nudlar och "bok choy", en kålliknande grönsak vi hittade på Woolworths igår. Blir lugna lakan med film och chips ikväll. Uppstigning vid 07.00 imorgon för att 10.10 ta nästa flight mot Western Australia och Perth.

 

Adjö mina vännerrrrrrrrrr

Back in Alice. De tre senaste dagarna har vart helt underbara. Hanna, du har verkligen missat något! Ni andra också för den delen! Pga lathet har jag inte orkat uppdatera bloggen sen vi kom tillbaka men här kommer därför ett lite längre inlägg!

 

06.00 i Måndags blev vi upphämtade av en minibuss som skulle ta oss på "The Rock Tour", en tredagars tripp genom The Red Centre, australiens outback. Vi stannade först till vid företagets kontor och fick lite information av vår guide Sarah, om vad de kommande dagarna skulle komma att inkludera. Sedan gav vi oss av, vi skulle komma att köra 70 mil första dagen. Att åka 70 mil på en väg som mer eller mindre är spikrak hela tiden är rätt segt alltså. Landskapet ser dessutom exakt likadant ut överallt och ändrar sig inte för fem öre. Vi var runt 20 pers på bussen och under vår färd körde vi en presentationslek där alla fick komma fram och berätta lite om sig själv inför alla i mikrofonen som fanns på bussen. Det var fyra italienare med på bussen och Francesco, en av dem var verkligen en tvättäkta italiano. Hela gruppen höll stundtals på att dö av skratt när hans polare tog bilder på honom i olika poser. Han gick även alla vandringsleder i antingen lädersandaler eller Pradaskor. Presentationsleken tog runt en halvtimme. Resten av resan var mer eller mindre dötid och jag roade mig med min iPod samtidigt som jag blickade ut över ett landskap som förblev oförändrat. Vårt första stopp var efter 50 mil, Kings Canyon. Här gick vi en fyra timmars vandring och Sarah berättade en massa om aboriginkulturen då The Red Centre är stället kulturen är som mest präglad. Vandringens höjdpunkt var när vi fick bada i en billabong i "The Garden of Eden", ett vattenhål mitt i bergsklyftan, sjukt nice! Efter vandringen var det dags att dräpa ytterligare 20 mil och iochmed vår vandring rann tiden iväg ganska snabbt. I solnedgången stannade vi till vid vägkanten för att samla ihop ved för kvällen. Vi fick själva bryta kvistar och trädstammar och när vi hade nog med ved drog vi iväg igen. Vi svängde av vid en avtagsväg och stannade vid en öppen plats för att campa över natten. Detta var verkligen mitt ute i ingen-jävla-stans och det kändes så jäkla häftigt! Vi lagade chili con carne över öppen eld och drack lite bärs innan vi rullade ut våra swags (en swag är ungefär som en kombinerad sovsäck/liggunderlag) på marken och somnade under en stjärnklar himmel.

 

Halv sex morgonen därpå var det uppstigning. Vi käkade frukost, packade ihop våra grejer och drog iväg igen. Dagens första stopp var Kata Tjuta (The Olgas). På vägen dit får jag plötsligt syn på hur Ayers Rock uppenbarar sig i det platta landskapet. Vi stannade till vid en utkiksplats och tog några bilder. Väl framme vid Kata Tjuta gick vi vandringsleden "The Valley Of The Winds" även detta en vandring på tre-fyra timmar. Vandrigen var grymt häftig och Kata Tjuta är verkligen en ofattbar stenformation. Ett parti påminde väldigt mycket om Trollheimsporten i Skardalen men i övrigt är det inte likt något jag sett förr. Framåt slutet av vandringen var det nästan olidligt varmt och flugorna var verkligen överallt. Jag kan inte med ord beskriva hur frustrerande flugorna var. De låter helt enkelt inte bli dig. Du har tur om du får vara ifred två sekunder. Helst ska de vara i ansiktet och gärna vid partiet runt munnen. Mygg hemma kan vara en pain in the ass ibland men det här var verkligen helt sjukt! Det blev inte direkt bättre när vi skulle till att käka lunch, vilket vi självklart gjorde utomhus. Efter en fruktad lunch åkte vi till "The Aboriginal Centre" vilket ligger vid foten av Ayers Rock (Uluru) Här spenderade vi cirka en timme och vi fick gå runt och kika på egen hand innan det var dags att se solnedgången över Uluru. Uluru, som är turens höjdpunkt är verkligen sjukt stor. Jag trodde inte, trots att ha sett massa bilder av stenen, att den skulle vara så stor som den faktiskt är. Vi fick förresten veta att det man ser av Uluru faktiskt bara är en jätteliten del av den, då forskare tror att den är närmare sex kilometer lång under marken, ofattbart! Men å andra sidan är den ju ett av världens sju underverk också. Kombinationen middag, iskall bärs och att se solnedgången över Ayers Rock är rtt oslagbart och något jag kommer att minnas länge. Det är oerhört häftigt att se hur stenen skiftar färg medan solen sakta sänker sig över horisonten. Vi övernattade på ett annat ställe den här natten. Här fanns både toaletter och duschar så vi kunde fräscha till oss lite. Det styggaste var när jag kliver ut ur duschen och får se Francesco, italienaren, stå i bara handduken, och blåsa sin yviga lejonman till hår med sin hårtork samtidigt som han sprayar parfym över hela sig själv ur en stor flaska. Snubben var dessutom livrädd för att sova under öppen himmel och sov därför i bussen båda nätter fick jag veta i efterhand, haha! Vi drack öl och snackade lite skit runt elden innan vi, på samma sätt som natten innan, kurade ihop oss och somnade i våra swags.

 

Det var fortfarande mörkt när vi blev väckta dagen därpå. Det var bara att rulla ihop sin swag och vräka sig på bussen som gällde. Vi drog iväg och såg sedan soluppgången över Uluru samtidigt som vi käkade frukost. Var riktigt coolt att se men solnedgången var bättre måste jag säga. Det var också bättre i det avseende att flugorna också vaknat tidigt och började terrorisera oss direkt. När vi käkat klart och solen gått upp gick vi "The Base Walk", en rätt behaglig vandring (bortsett från flugorna) på ca 10 km runt hela Uluru. Vi hade möjligheten att bestiga stenen också, ett val vi fick göra själva, men det blåste lite för mycket så "klättringen" var inte öppen. Guiderna råder en däremot att inte klättra på Uluru, dels för att det är så pass många som dött när de försökt bestiga den, men också för att Uluru är helig för aboriginerna och det är allt annat än respektfullt att klättra på stenen. Det såg även förbannat läskigt ut där man kunde klättra och det är ingenting jag skulle riskera att göra. Vi satte kurs mot Alice Springs efter vandringen och stannade på vägen till vid en kamelfarm där vi fick rida kamel. Red kamel gjorde jag första gången i Egypten och det är jäkligt kul eftersom kamelerna går sk "passgång", dvs att de flyttar fram båda ben på samma sida samtidigt. Den här gången började även kamelerna springa och det var jäkligt kul. Apropå kameler såg vi även ett gäng vilda kameler från vägen på vägen hem, coolt! Väl framme i Alice Springs blev vi avsläppta vid våra respektive hostels och vi hann mer eller mindre bara duscha och byta om innan vi möttes upp igen på "The Rock Bar" där vi avrundade turen med middag och fest, en bra avslutning på en GRYM tur! Jag blev däremot nekad inträde på grannpuben då jag hade linne på mig och man var tvungen att ha ärmar för att få komma in. Det slutade med att jag gick tillbaka till hostelet själv. Det var en aning creepy och jag skulle inte rekommendera att göra det. Aboriginerna här är inte att lita på alltså och de flesta resguider råder en till att INTE gå själv i Alice Springs nattetid. Dumt, men det gick ju bra den här gången iallafall, haha!

 

Måste bara berätta om mitt uppvaknade igår morse vilket är mitt värsta uppvaknande någonsin. Redan innan jag slår upp ögonen inser jag att det är blött i hela min säng. Min första tanke var att jag kanske inte skruvat åt korken på min vattenflaska ordentligt men det skulle visa sig vara något mycket värre. Snubben som ligger ovanför mig i sängen är Julien, en av fransmännen som var med på Uluru-turen. Jag hör hur han rör litegrann på sig och iochmed detta ser och känner jag hur det droppar från hans madrass ner i min säng. Det är då jag inser det. Den jäveln har pissat på sig och det har trängt igenom hans madrass och ner på mig. Så där ligger jag alltså, genomblöt, indränkt, i en fransmans jävla piss. Såhär i efterhand kan jag garva åt det men fyfan vad äckligt det var! Det var bara raka vägen till duschen och där stod jag länge vill jag lova. Usch och fy och fan!

 

Igår checkade vi ut från Toddys (ovanstående incident toppade liksom vistelsen med råge) och de resterande nätterna ska vi bo på Annie's Place, Det nya hostelet är verkligen sjysst. $20/natt och det ligger dessutom närmare stan, win win situation! Gjorde inte alls mycket under gårdagen och det var riktigt skönt måste jag säga. Vi tog oss dock bort till BO's Saloon och käkade middag tillsammans med Dan, en helskön Aussie från Brisbane som också var med på turen till Uluru. Vi testade självklart Outback tallriken vilken var fruktansvärt god!

 

Här är ett urval av bilder från tre underbara dagar i The Red Centre!

Vår gratismiddag på Gilligans i fredags spårade såklart ur och vi blev alldeles för berusade. Allt började när jag hittade en $20-sedel på toaletten och tänkte att jag kan ju lika gärna bjuda grabbarna på en öl. Det slutade med sju halvlitrar och efter lite party på PJ O'briens sa vi tillslut hejdå till Anna, Johan & Jamie och tog bussen till vårt hostel. Dagen efter vaknade vi, ganska så slitna, och insåg att vi försovit oss en halvtimme. Vi hann som tur var med bussen till flygplatsen och några minuter senare mötte vi upp med en bakfull Luke. Vår flight hade uppenbarligen också försovit sig en halvtimme så vi kom iväg lite senare än förväntat.

Två timmar senare landade vi på flygplatsen i Alice Springs och tog ytterligare en buss till vårt hostel. Busschauffören berättade under färden lite småfakta om Alice Springs. "We've got a fantastic thing here in Alice Springs called 0% humidity". Det märks vill jag lova. Det är en helt annan värme här än vad vi upplevde i Cairns, något behagligare men det är fortfarande stört varmt. Något som är sjukt är att vi var tvungna att ställa tillbaka klockorna en halvtimme(!). Visst, jag har rest genom diverse tidzoner och ställt om klockan hit och dit men en halvtimme var något nytt. Min iPhone, som annars är jäkligt bra på att ställa in tidzoner automatiskt, verkar däremot inte ha fattat vart vi befinner oss då den för tillfället visar samma tid som i Sverige, haha!

Toddys, vilket är det hostel vi bor på är det sämsta vi har bott på hittils under den här resan. Det är jätteskitigt, kackerlackor, spindlar och diverse småkryp överallt, t.om. i sängen hänger de ut! (jag vill inte ens veta vad du skulle tycka, Hanna!) Man måste dessutom hyra allt i köksväg från receptionen mot en deposition. Detta har vi vart med om på många hostels innan men inte på samma sätt. Vanligtvis får du en låda med det nödvändigaste i men här måste du ange precis vad du vill ha och du får ingenting att ha grejerna i, värdelöst!

Vi gick en sväng på stan och kikade men det mesta var stängt så det vi kunde kolla på var packade aboriginer, de är verkligen överallt här. Det enda de gör är att skrika och föra ett jävla liv. Vi gick också en liten stig, kallad "The Lion Walk", upp på en höjd där man hade utsikt över hela stan. Vi tog några bilder och handlade sedan på Woolworths. Gick sedan de 20 minuterna tillbaka till vårt kukhostel och svängde ihop en caesarsallad till middag. På kvällen kollade vi lite på South Park och gick och la oss vid tolvtiden.

 

Idag chillade vi vid en av de två pooler hostelet har att erbjuda (ja, de är också skitiga). På eftermiddagen gick vi också en liten sväng. Traskade längs en torkad flod ett tag och sen tog vi en cola på en bar inne i stan. På deras meny fanns en "mixed grill" tallrik som verkar jäkligt intressant. En blandning av känguru, emu, kamel, krokodil och buffel är något vi redan idag bestämde att vi måste testa innan vi åker härifrån. Vårt hostel serverar också kamel och det tänkte vi att vi skulle käka till middag idag men det var ganska dyrt så vi bestämde oss istället för att köra en mix-tallrik när vi kommer tillbaka från vår Uluru-tur som vi drar iväg på imorn.

 

Mitt första intryck av Alice Springs är att det är större än jag förväntat mig. Det är verkligen annorlunda här ute jämfört med det vi sett av Australien so far, det är nästan lite vilda västern stämning över stället. Själva stan är inte så värst trevlig och det kändes som att vi, trots att det mesta var stängt, hann med det mesta igår och vi är redan nu ganska mätt på staden. "Så varför i helvete ska ni stanna en hel vecka i Alice?" kan man ju kanske undra men det ligger till på det här viset; ska du flyga hit så finns det egentligen bara ett alternativ när det gäller flygbolag och det är Qantas. Qantas är ganska dyra (vi betalade $600 var för flyg hit och till Perth!!) och vi försökte boka de billigaste datumen vi kunde hitta, därav en så lång vistelse.

 

Klockan 06.00 imorgon blir vi som sagt upphämtade av en buss som under de kommande tre dagarna ska ta oss på "The Rock Tour" ett äventyr genom Australiens outback där vi bl.a. kommer att besöka Ayers Rock. Hörs om ett par dagar. Howdy!

 

I väntan på flighten mellan Cairns och Alice Springs

 

Hejdå Cairns!

 

Framme i Alice

 

 

Nåt slags center där fruntimmer tydligen inte är välkomna

 

En ball stenformation

 

"Centrum"

 

Aboriginjävlar!

 

 

En cool julinstallation. Här åker tomten tydligen släde efter kängurus!

 

Påväg upp för "Lion walk"

 

Utsikt från höjden

 

Mer utsikt

 

Ännu mer utsikt

 

 

Gangsta Pat.

 

Wombat, wombat. Sexy, sexy!

 

Torkad flod + berg

 

Lite annorlunda mot varning-för-älg-skyltarna hemma.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Då har jag vart ute på stora barriärrevet och gjort min dykarkurs. Har nu "Advanced Open Water" certifikatet och jag är grymt nöjd med mina två dagar ute på revet. Det var runt 100 pers på båten vi åkte ut med, de flesta skulle snorkla, vissa göra några enstaka dyk och så var det några som tog dykarcertifikat. I min grupp var vi fyra pers. Jag och tre nordnorskar. Till skillnad från "Open Water" kursen är den här kursen mer praktisk, man läser ingen teori utan inriktar sig bara på själva dykningen. Första dagen gjorde vi tre dyk. Ett djupdyk, ett navigationsdyk och ett dyk mest på skoj. Dag två fick vi utifrån en lista bestämma vad vi ville göra för dyk och vi gjorde även denna dag tre dyk, varav två av dyken helt på egen hand utan guide. Under dyk nummer två i Onsdags tog min luft slut fortare än jag trott och jag fick därför dela luft med vår guide. Medan vi simmar där bredvid varandra får vi syn på en "triggerfish" som uppenbarligen tycker att vi inkräktar på dennes område. Fisken öser rakt emot oss och det är inte en liten fisk vi snackar om här. Det slutade med att vi fick sparka fisken allt vad vi kunde för att undgå att bli biten av den, men det var lite halvknepigt när vi delade luft och var tvungen att simma bredvid varandra samtidigt som vi försökte hålla ögonen på triggerfishen. Lite halvsketchy var det men det gick ju bra och det var en upplevelse måste jag säga. Själva barriärrevet är en upplevelse det med. Det är verkligen en helt annan värld under ytan alltså, kan inte med ord beskriva hur häftigt det var! Man kunde hyra undervattenskameror på båten vilket jag tänkt göra andra dagen men jag var för sent ute och det fanns inga kameror kvar när jag skulle hyra så det blev tyvärr inga bilder från under ytan.

 

I Onsdags var sista kvällen vi kunde ses allihopa så det blev lite "adjö-mina-vänner-fest". Vi gick ut och käkade tillsammans med Rebecca, Luke, Anna & Johan och sedan blev det utgång. Luke och jag höll även på att bli arresterade av länsman då vi fick för oss att bada i lagunen (där det självklart råder badförbud nattetid) efter krogen. Nej, så farligt var det inte men de tyckte inte alls om vår idé, haha!

 

Igår var en mycket seg dag, gjorde inte alls mycket. Låg mest inne på hostelet och kurerade bakfyllan, läste och lyssnade på musik. På eftermiddagen drog Hanna och Patrik iväg för att göra "Jungle Swing" (googla eller youtuba det ni som är intresserade) Själv skippade jag det äventyret då jag redan gjort världens största canyon swing på Nya Zeeland (känns som att allt som är mindre än den skulle kännas som en besvikelse) Under tiden var Luke och jag runt på lite resebyråer för att få en bra deal på en tur till Uluru, även känd som Ayers Rock. Det är egentligen för att se den som är anledningen att vi åker ner till Alice Springs, känns som att det är något man bör se när man är i Australien. Vi fick lite olika förslag på turer man kan göra och när Hanna och Patrik var tillbaka från sin tur i djungelgungan tog vi en diskussion och bestämde oss sedan för vilken tur vi skulle boka. På kvällen blev det bio igen, nya Harry Potter filmen. Jag somnade i biosalongen efter en timme, värt! Haha! Sa sedan adjö till Hanna som nu lämnar oss för att åka tillbaka till Byron Bay, var inget kul men vi kommer ju att ses snart igen.

 

Imorse checkade Patrik & jag ut från hostelet och gick en sväng på stan med Luke efter att ha bokat turen till Uluru. Vi tog oss sedan till vårt nya hostel, Nomads Serpent, vilket är det hostel vi först tänkte bo på när vi kom hit till Cairns. En natt kostar bara $10 och eftersom vi måste gå upp i hyfsad tid imorn för att åka ut till flygplatsen tänkte vi att vi kan lika gära bo här ute inatt och samtidigt spara lite pengar. Ikväll ska vi käka gratis middag på Gilligans och säga adjö till Anna & Johan som vi mest troligt inte kommer att träffa mer under den här resan. Jävligt tråkigt att vi alla splittras nu måste jag säga då vi har blivit ganska tighta på slutet. Men men, det är väl inte sista gången vi ses hoppas jag! Det känns även trist att behöva lämna Cairns, detta är också ett ställe jag verkligen gillar. Är dock sjukt peppad på Alice Springs och 11.30 imorn bär det av. Kollade vädret nyss och det ser ut att kunna bli fruktansvärt varmt! Tills dess, lite bilder från de sista dagarna här i Queensland.

 

Saxon Reef - svårt att med bilder visa hur fint det är.

 

Howdy!

 

Som sagt, man ser jävligt het ut i en stingersuit.

 

Rebecca & Hanna tar haschbrownies. Nääärå!

 

Sista middagen på Rattle N Hum. Hanna, Johan, Anna & Rebecca

 

Den onde, den gode, den fule.

 

En börjar fyllna te.

 

Breakin' the law, breakin' the law.

 

Haha!

 

Armwrestling! Hanna vs. Anna

 

LoL

 

Johan, Luke & Patrik.

 

Hippiestolen

 

Hanna unt Rebecca

 

Lukes gap

 

Luke i sitt ässe

 

Jo det var lite suddigt nere vid lagunen

 

Sista bilden innan det var tack och godnatt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är lata dagar här i Cairns. Har vart dålig på att uppdatera bloggen sen vi kom hit men det beror till största del på att vi inte har gjort något speciellt som är värt att berätta om. Hittils har vi haft tur med vädret, trots regnperioden har vi haft bra väder varenda dag sen vi kom hit. Har kommit nån liten skur då och då men annars har vädret växlat mellan strålande solsken och växlande molnighet. När det är mulet känns det nästan som om det är varmare än när solen ligger på, är fruktansvärt varmt alltså! Vill inte ens tänka på hur klimatet är här i Januari/Februari när det är högsommar.

En annan sak jag har märkt med Cairns är att det finns en hel del aboriginer här, visst har vi sett ett par stycken tidigare men det är mycket mer påtagligt här. De flesta av dem sitter mest och super och för ett jävla liv, verkar vara "the aboriginal way of life" om jag har förstått det rätt. Ska bli jäkligt spännande att se Alice Springs också, i staten Northern Territory är ju aboriginkulturen som mest präglad. Apropå urinvånare provade Hanna och jag på att spela Didgeridoo i en butik häromdagen. Vi fick en "minilektion" av butiksbiträdet men jävlar så svårt det var. Lät långt ifrån hur det egentligen ska låta men det var ju kul att ha provat iallafall!

 

Rebecca drog själv upp till Cape Tribulation häromdagen, vi beslutade oss för att skippa det då det har gått en del pengar hittils på den här resan och vi känner att vi kan inte vara med på allt. Luke, Anna & Johan har även anlänt till Cairns nu och vi passade på att svinga ett par bägare tillsammans med dem på Gilligans igår. Vi ska försöka styra upp något kul på Onsdag kväll när Rebecca kommer tillbaka också, då det blir sista kvällen vi kommer att ses alla tillsammans.

 

Innan vi gick ut igår hände något jäkligt sjukt. Jag och Patrik gick och såg Jackass 3D på bio och när vi kom tillbaka satt Hanna och drack vin med två skottar på balkongen. De båda skottarna hade checkat in i vårt rum. Den ena av dem verkade lite skum och det skulle visa sig bli ännu värre. Han var sjukt på Hanna och bad om kyssar hit och kyssar dit. Han började även snacka massa skit om droger och allt slutade med att han mer eller mindre hotade Patrik till livet. Situationen var allmänt obehaglig och vi krävde tillslut att få byta rum. Zoe, en av tjejerna som också bodde i rummet flyttade också in i det nya rummet då hon heller inte kände sig trygg i samma rum som den galna skotten. Det nya rummet är lite dyrare än det gamla, då det har färre sängar, men efter omständigheterna slapp vi betala någon mellanskillnad och vi kommer att få bo kvar i detta rum resterande nätter, win win!

 

En positiv sak däremot är att jag idag fick besked av Aidan, som vi träffade i Surfers, att vi kan få bo hos honom i Sydney några dagar under nyår. Vi har diskuterat boendet i Sydney vid jul och nyår en del på slutet och kommit fram till att det är alldeles för dyrt, 11 dagar på hostelet vi har bokat kommer att kosta oss $550, dvs runt 3300 SEK så häromdagen skickade jag ett mail till Aidan och frågade om det inte var okej att vi hyrde in oss hos honom ett par dagar. Var verkligen ett glädjande besked att få, kontakter betyder en hel del alltså!

 

De kommande två dagarna ska jag ut och dyka på stora barriärrevet. Ska ta en påbyggnadskurs och uppgradera mitt nuvarande dykarcertifikat till "Advanced Open Water" vilket bl.a. kommer att innebära att jag blir berättigad att dyka ner till 30m istället för 20m vilket är djupet jag får dyka till idag.

 

Några bilder från de senaste dagarna.





"Det är fisk här!"



Hamnen



Hamnen


Man får passa sig för krokodiler i Cairns!


Two big guns!


Didgeridizzle my nizzle!


Didgeridoo-Hanna