hadapa

Jag snackade lite med en tysk igår som bor i mitt rum. Han har vart här på Tasmanien i snart en månad så jag frågade om han visste om något som var värt att göra här i Hobart. Han tipsade mig då om Mount Wellington, ett berg som ligger en bit utanför stan. Det skulle tydligen vara ganska nice utsikt över Hobart därifrån sa han. Även Pelle sa att Mount Wellington är ganska coolt (Det visade sig att jag visst känner någon som har vart här förut) så jag bestämde mig imorse för att åka dit. Efter att ha kollat vädret ser det ut som att det ska bli något sämre de kommande dagarna så det passade perfekt att ta det idag eftersom det var fint väder.
Efter frukosten tog jag lite snabbt reda på vart bussen gick ifrån och begav mig sedan dit.

Bussresan tog ungefär en halvtimme och väl framme vid Fern Tree, som ligger vid foten av berget, gick jag in i kiosken som finns där för att höra hur jag skulle gå för att ta mig upp till toppen. Det skulle visa sig ta mycket längre tid än jag trodde.
Det finns en hel del vandringsleder att välja mellan, varav den kortaste skulle ta 4,5h att gå fram och tillbaka, vi snackar alltså en stigning på 10km.
Jag var varken klädd för en sådan tur, inte heller hade jag någon mat med mig så jag fick helt enkelt göra en chansning. Jag började gå bilvägen upp istället och hoppades på att någon kunde tänka sig att  plocka upp mig.
Det kom däremot inga bilar. De få bilar som kom var påväg ner men efter ungefär en kvart fick jag syn på en husbil som var påväg upp på berget. Jag skickade ut tummen och hoppades på det bästa. Jajamen, det funkade!
Fick lift upp till toppen av de två damerna som var från Schweiz. Väl uppe på toppen insåg jag hur jävla lång tid det skulle ha tagit att gå upp och jag tackade så hemskt mycket för skjutsen.

Utsikten gick inte att ta miste på. Det var jäkligt maffigt! Mount Wellington ligger på 1270 möh och berget är på vintrarna tydligen också snötäckt. Naturen runt omkring var också riktigt ball, det går inte riktigt att likna den vid något annat jag sett. Jag njöt av utsikten ett tag och tog lite bilder innan jag bestämde mig för att börja traska neråt. Jag tog beslutet att ta en av vandringslederna ner. Utsikten från den smala stigen var stundtals ännu häftigare än på toppen, det är synd att bilderna inte riktigt visar hur mäktiga vissa saker är!
När jag gått i ungefär en timme hamnade jag på bilvägen igen. Jag kunde välja att fortsätta på en annan stig men det började bil ganska tråkigt att gå och det var heller ingenting särskilt att se så jag fortsatte ner på bilvägen istället. Jag märkte ganska snart att det var säkert halva vägen kvar ner till Fern Tree så jag körde samma taktik som på vägen upp. Problemet nu var att ingen ville plocka upp mig. Efter ett tag fick jag däremot se en ganska välbekant husbil. Det var Schweizarna igen och de plockade självklart upp mig, riktigt hyggligt!

Väl nere vid Fern Tree tog jag bussen tillbaka till Hobart och när jag låste upp dörren till rummet låg det grejer precis överallt. Mina egna grejer som jag lagt på sängen var borta och istället låg där någon annans grejer. Själv hittade jag mina kläder lite här och där på golvet. Rafsade ihop sakerna och slängde sedan skiten som låg på min säng på golvet istället. När det nyincheckade folket kom tillbaka till rummet förklarade jag att jag lagt mina saker på sängen av en anledning, nämligen att det är min säng. De påstod att de inte hade sett att mina saker låg där, något jag tror så mycket jag vill på. De bad iallafall om ursäkt och bytte sedan säng. De "nyinflyttade" skulle senare visa sig vara riktigt dryga jävlar, något som förvånar mig då de är australiensare. Det luktar dessutom Hitlers hantlangare i rummet nu eftersom de har kommit tillbaka efter en åtta dagars vandring och har placerat ut skor, strumpor och ja, det mesta i klädväg lite överallt i rummet.  Som tur är stannar de bara en natt och jag som vanligtvis snarkar  ska försöka snarka extra högt inatt bara för att jävlas, haha!

Jag fick ju inte se så mycket av själva Hobart idag (även fast jag såg hela jäkla stan från toppen av Mount Wellington) då min utflykt tog mer eller mindre hela dagen. Det får istället bli morgondagens projekt.
Nu ska jag försöka kurera min huvudvärk!

P.s
Tidsskillnaden här är +10h. Detta blir även sista gången jag byter tidzon på ett tag så nu vet i det.



Uppe på 1270 möh.


Utsikt


Hobart


Hobart


Påväg ner...


Buskar och snårrrrrr


Obeskrivlig utsikt!