"We are getting married, yes? No?... Yes?!"
JAG AR SA HIMLA LYCKLIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag traffar sa underbara, snalla manniskor hela tiden och jag alskar Byron Bay! Det blev en utgang igar igen bara for att jag ville spendera extra tid med manniskorna pa village! Vi hamnade pa beach hotel igen, och avslutade kvallen pa stranden. Byron kryllar av sakallade Schoolish nu, typ studenter, fast de ar 17 ar sa ingen kommer in pa krogen, utan hanger bara pa stan och pa stranden typ.
Var tvungen att masa mig upp klockan 8 imorse, snacka om pain in the ass. Uhh! Kakade frukost och checkade ut. Tidsoptimist som jag ar(vill doda mig sjalv varje gang jag inser detta men fortsatter vara ett pucko och inte andrar mitt beteende) sa fick jag, trots att jag klev upp 1 timma innan, springa till Nomads for att mota min nya boss, Alex. Vi satte oss vid ett bord och borjade "motet".
Alex: "OK Hanna, first question. Are you a cleaning person, or a person person?"
Jag: "Definitly a person person!"
Alex: "That's what i thought, you got the job as a receptionist."
Jag, med arets storsta tontflin pa lapparna, gjorde gigantiska echappe-change hopp och viftade febrilt med armarna inombords.
Efter det fick jag checka in. Jag kliver in i ett 8 bed doorm, mitt rum hemma har varit sa stokigt max en gang under min tid pa denna planet, jag lovar mamma och pappa. Alla i rummet ar staff, och jag fick en top-bed, alltsa overslaf(fuck). Rakade vacka halva rummet nar jag insag att Gloria, en italiensk tjej som jag traffade sist jag var i Byron och hade jatte roligt med, SOVER I SANGEN UNDER MIG och ar ocksa staff!! HELT SJUKT, vi skrek och kramades som sma barn! Jag ar sa lycklig, lycklig!!
Jag tankte ringa er mamma och pappa, men jag stoppade mig sjalv i sista sekund for att jag skulle bara gratit av lycka och det kandes meningslost, prova ring mig igen imorgon? Jag tror det ar billigare for mig att ni ringer.
Iallafall, jag kommer jobba fran 18-21 varje dag i minst 4 veckor och borjar redan ikvall, vilket suger litegranna da jag kom pa att jag inte kommer kunna dansa pa onsdagar som jag trodde.. Kanske att jag kan byta onsdagar, men jag vet inte, vi far la se!
Jag vet inte hur jag ska forklara med ord hur glad jag ar, jag alskar Byron och kan inte sluta saga det(forlat). Mellan klockan 16-17 (aussi-tid) ska jag tillbaka till mitt forra hostel, mittemot Cheeky monkies, och bli klippt av den tatuerade britten som jag namde i forra inlagget! Annars har jag inte sa mycket planerat for dagen, typ sova och smalta denna fantastiska morgon!
Heja på Hanna!!!!
Kul för dig att du fick jobb och att du träffade nån du kände. Jag kan trösta dig med att i Järpen var det -17 i morse, brrrrr.
Sköt om dig.
Hej svejs!
Det där med tidsoptimist, jag undrar vem du har ärvt det av? Det är så skönt att läsa att det går bra! Puss!
Skönt att höra att du har det bra och trivs med livet :o)